Publicerad i Världen idag Näringsliv, 21 maj 2008

"Matkrisen har fler vinnare än förlorare"

"Den så kallade matkrisen är på många sätt nödvändig och har på sikt fler vinnare än förlorare. För att vi skall klara av att försörja en växande världsbefolkning med mat så måste produktionen öka, och för det krävs att jordbruk blir mer lönande och att bönderna får bättre betalt". Det säger nationalekonomen Stefan de Vylder, välkänd författare och debattör när det gäller handel och utveckling.

Stefan de Vylder vill vända på fokuseringen när det gäller den pågående matkrisen. För det första, menar han, så är det fel att tala om en kris utan att nämna att det också finns många vinnare.

"Det vi ser nu är snarare en normalisering. Världsmarknadspriserna på livsmedel återhämtar sig nu efter en flera decennier lång kontinuerlig nedgång", säger de Vylder, som poängterar att i ett längre perspektiv – sedan början av 1960-talet – är dagens priser inte exceptionellt höga.

"Det är dock litet överraskande och olyckligt att denna återhämtning gått så väldigt snabbt", säger han, och menar att han själv förutspått en kommande prisuppgång i flera års tid.

Enligt de Vylder handlar det således om ett trendbrott när det gäller livsmedelspriserna och han menar att detta trendbrott till stora delar är positivt.

"I fattiga länder i exempelvis Afrika bor de flesta på landsbygden, och där är de allra flesta sysselsatta inom jordbruket. Där utgör prisuppgången en stor möjlighet", säger han.

Därför ställer sig de Vylder frågande till varför all fokusering är på de som i dag förlorar på prisuppgången, det vill säga konsumenterna i städerna.

"När jag sett på internationella nyhetssändningar om det här så har jag aldrig sett en enda intervju med en bonde som kan berätta om prisuppgångens positiva effekter", säger han.

"På kort sikt är det möjligt att förlorarna är fler än vinnarna eftersom det i dag, globalt sett, är fler människor som bor i städerna än som bor på landsbygden."

Men de Vylder är säker på att på sikt är prisuppgången nödvändig. I ett längre perspektiv måste den globala produktionen av livsmedel öka för att en snabbt växande världsbefolkning med stigande reallöner skall kunna äta sig mätt. Det är i ljuset av detta som de Vylder vill att vi ska se på de stigande matpriserna.

"Prisuppgången gör det mer lönsamt att investera i jordbruksektorn, och ökade satsningar på jordbruket är nödvändiga om produktionen ska kunna öka tillräckligt".

De högre priserna måste naturligtvis följas upp med reformer och effektiviseringar inom jordbruket, inte minst i utvecklingsländerna, men de Vylder menar alltså att prisuppgången gör att det nu finns bättre förutsättningar för det.

Detta förutsätter att prissignalerna tillåts slå igenom på marknaden, och de Vylder ser med oro på vad politikerna i många länder kan ställa till med, och som de i vissa fall redan hunnit ställa till med.

"Vi ser hur vissa länder inför exportrestriktioner. Om detta görs av allt fler länder finns stora risker att det globala utbudet minskar, vilket skulle vara mycket negativt."

Var har då prisuppgången för effekter i vårt närområde?

"I Europa och i Sverige ser vi hur bönderna får mer betalt på marknaden istället för betalt via bidrag, vilket är positivt".

"Jag hoppas att man inom EU utnyttjar detta gyllene tillfälle att minska jordbrukstödet, och istället ökar satsningarna på klimat- och miljöområdet".

"Tyvärr kommer det också andra signaler från exempelvis Frankrike vars ledare istället vill se en ökning av jordbruksstödet och ökad protektionism." de Vylder menar att detta är ett tydligt exempel på vad som händer när ordet kris men inte möjlighet används för att beskriva dagens utveckling på jordbruksmarknaden.

Vilka är då de viktigaste faktorerna bakom uppgången i matpriserna?

"Den viktigaste förklaringen är högre efterfrågan i en situation då världens spannmålslager sjunkit till rekordlåga nivåer. Stigande reallöner i främst Asien, men även i Mellanöstern och Latinamerika har lett till en ökad köttkonsumtion. Under en ganska kort tid har exempelvis köttkonsumtionen i Kina mer än fördubblats", säger de Vylder som påpekar att produktionen av livsmedel ökat de senaste åren, och dessutom ser ut att öka även i fortsättningen. Prisuppgången beror således inte på att det är ont om livsmedel, även om vissa nyckelländer som Australien drabbats av ett par års torka.

Den ökade fokuseringen på biobränslen och en övergång till produktion av etanol har inte haft så stor inverkan på priserna som ofta görs gällande i debatten, menar de Vylder.

"Det har påverkat på marginalen på en nervös marknad", säger han, och framhåller att även om produktionen av etanol ökat ganska rejält i USA under senare år så utgör den i Europa inte mer än en procent av spannmålsproduktionen.

"Och så har vi som sagt de politiska ingreppen som i många fall eldat på prisuppgången ytterligare", säger de Vylder, som inte tror att matpriserna inom en överskådlig framtid kommer att gå ned till de tidigare nivåerna.

"Då, när EU och USA dumpade sina enorma överskott på världsmarknaden, var priserna artificiellt låga".